Det där med att "binda upp" din katt... är det lagligt?

Det blev ett ramaskri utan dess like från vissa på mina sociala medier härom sommaren därför att jag delade att jag "band upp" Flisan ute i trädgården när jag var ute och donade.
 
Det slutade till och med med att jag blockade flera stycken som kallade mig "kattplågare" (för vem orkar ha sån negativitet i sitt liv, när man gör allt i sin makt för att hålla sin katt glad, om än kanske på ett lite mer okonventionellt sätt än vad som är praxis? Talar bara för varför en sån här blogg behövs för att belysa ett alternativt sätt att ha katt).
 
Flisan i sin "uppbindning" med en tältpinne i gräsmattan och långt rep. Visst ser hon obekväm ut? (ironi)
 
Har de rätt?
 
Gjorde jag något fel?
 
 
Kvällshäng i kvällssol utanför husfasaden med matte. Hon deltog även i ett par grillfester på detta vis.
 
 
Faktiskt enligt SJVFS 2020:8 2 Kap §1:

1 § Hundar och katter får inte hållas bundna och deras rörelsefrihet får inte begränsas utom i något av följande fall:
1. Hundar och katter får tillfälligt hållas bundna under kontinuerlig uppsikt, instängda i utrymmen som inte uppfyller de minimimått som anges i 10 kap. 4–9 §§ eller fasthållna på annat godtagbart sätt, under den tid som behövs för att utföra en nödvändig åtgärd. Med nödvändig åtgärd avses tillsyn, skötsel eller vård av ett djur, samt träning av djuret för att vänja sig vid dessa åtgärder, rengöring av ett förvaringsutrymme eller andra berättigade skäl.
 
Samt
 
1 Kap. - Definitioner - §6:
Uppbindning/Binda upp: Att begränsa möjligheten för djuret att förflytta sig genom att binda fast djuret. Att leda en hund eller en katt i koppel eller att träna en hund i sele är inte att se som uppbindning av djuret.
 
 
I ovan lagtext står det att "katter får hållas bundna under kontinuerlig uppsikt". Vilket var givet. Jag band bara upp henne i tältpinnen om jag var ute samtidigt (fixa i trädgården, sola, grilla, fika etc). För henne var det nyttig träning, för jag band upp henne med ungefär samma avstånd till pinnen varje gång så hon skulle förstå att "åker pinnen i backen sitter jag fast". Samtidigt som hon fick vara med mer än hon skulle ha fått vara annars (och hon är en dam som väldigt gärna vill vara med när det händer).
 
Sola en stund med matte innan man kröp till skuggan.
 
Vidare kan man argumentera för om denna "åtgärd" är nödvändig eller ej, men i vår tolkning är den det. Hon får mer social samvaro med mig ute på sommaren och kan lättare vara med när jag fixar i trädgården eller är ute bara ändå på sommaren (vilket liksom händer, det är ju sommar, då vill alla vara ute, djur som människor).
 
Med tältpinnen kan jag flytta henne till olika delar av trädgården och hon kan ha mig under uppsikt hela tiden (för lika mycket som jag vill ha henne under uppsikt så vill hon kolla vad matte pysslar med).
 
En kattgård kan komma runt uppbindningen, men då skulle hon inte ha uppsikt över mig på samma vis, eller jag över henne (och det är det som är halva grejen om hon följer med ut; hon vill vara med, jag har en stor trädgård och från en given punkt kan du inte få en överblick överallt så vida du inte sitter på hustaket). 
 
Jag tänker fortsätta binda upp henne i hennes tältpinne ute på somrarna så vi kan mysa i kvällssolen och njuta av sommaren tillsammans (hon är strålande att ha med när jag gräver i landen, värsta jordfräsen), och enligt lagen så har jag den på vår sida att kunna fortsätta göra så, på det sätt vi gjort hittills.
 
Personlig anekdot:
Den första katten mina föräldrar hade, hade en liten krok i fasaden på verandan och en lång tvättlina. Han brukade när han blev äldre ställa sig och jama vid balkongdörren för att han ville bli satt i linan och ligga vid husknuten ett bra tag. Ville han gå in hade han lång lina nog att gå till balkongdörren igen, då var det bara att lossa honom och stänga dörren. Han skulle till och med ligga ute i regnet ibland under en "koja" han fått gjord åt sig under sommarmånaderna. Så spenderade han sina flesta somrar ju äldre han blev (han gick bort av ålderdom vid 20 års ålder).
 
 
Vill du lära din katt att vara uppbunden tillfälligt? Lär dem det när ni tränat på sele och koppel ett bra tag först, det är inget för nybörjarna att börja träna på. Och kom ihåg: Lämna ALDRIG utan uppsikt, oavsett om ni är vana vid situationen eller ej.
 
Jaga humlor - roligt men aj vad de bränns. Har hon lärt sig av en gång? Nej, det krävdes två omgångar humlebränna innan hon var lite försiktigare med dem ;-)
 
Taggar: berikning för katt, fördelar katt i koppel, fördelar med koppelpromenader, kastrerad honkatt, katt, katt träning, katter, kattfakta, katthållning, kattkoppel, kattpromenader, katträning, kattskötsel, koppelträning, koppelträning för katt, lagar och regler gällande katter, lagar om katter, miljöberikning för katt, träna katt för promenader, träna katt i koppel, träna katt i sele, vänja katt vid utomhus;

Det där med koppel/ledrep och selar...

En sak som jag och Flisan märkte tidigt i vår "upptäckarfas" var att standard-kattkopplen därute var på tok för korta för att applicera vår "löst-rep-filosofi" (dvs inget onödigt tryck i kopplet förutom vid kommandon)...
 
Dessutom var de otroligt korta standardkopplen en nackdel om man, som jag märkte, har en katt som är korsad med en ekorre....
 
Flisan gillar träd....
 
Vi bytte snabbt till en gammal tvättlina i grön plast med en hake jag snott ifrån ett standardkoppel.
 
Blickar ner på sina undersåtar.
 
Jag ville ha lite rum för fel om hon skulle fastna runt en gren när hon bestämde sig för att klättra upp i ett träd, och ett rep som smidigt skulle gå att "dra ner" utan att haka i barken.
 
Katt eller ekorre?
 
Jag tillät henne klättra högre i början, men försökte stoppa henne innan hon trasslade in sig, vilket var en rätt spännande affär under perioden hon var helt besatt av att springa upp i varje träd vi passerade.

En gång i parken klättrade hon högt upp, satte sig på en gren och märkte att det var för högt att gå med huvudet först ner. Jag lät henne hållas, eftersom hon behövde lära sig att "backa med rumpan först" ner. Jag var fullt beredd att stamklättra upp och hämta henne, men försökte locka med godis för att motivera henne att lista ut HUR hon skulle gå ner på bäst sätt.
 
Efter ca 45 minuter i trädet bestämde hon sig och gjorde slutligen manövern som tog henne ner: Vända baken först och backa nedför stammen.
 
Efter den gången är hon försiktigare med att klättra för högt i träd OCH hon lärde sig att backa ner från trädet säkert helt på egen hand. Jag lät henne upptäcka detta och väntade tålmodigt nedanför.
 
Här var långt rep till nytta, då hon fick utforska detta själv och lärde sig att "träd är kul, men man måste ju klättra ner också".
 
 
Flisan är en nyfiken, men försiktig katt. Det var ytterst fördelaktigt i det här fallet. De BEHÖVER klättra och vässa klor "i naturlig miljö", så länge det kan göras säkert. I början KAN de vara lite övermodiga med att klättra upp så hindra dem gärna från att ta sig vatten över huvudet.
 
 
I somras bytte vi över till ett ca 3 meter långt koppel som jag tillverkade själv i mjukt makramé-garn. Det är vad vi har använt sedan dess. Skrikigt gult så jag ser det tydligt.
 
Jag kallar det "action-snöre" så jag kan släppa iväg henne och ge henne ett litet försprång om hon vill springa fort en sväng (oftast för att ta fart upp längs en trädstam på vägen). Katter är fruktansvärt startsnabba så för att minska risken att jag "rycker" i kopplet i onödan är ett längre snöre att föredra.

Jag har sett vissa använda lätta seglar-rep som kattkoppel. Du kan lätt tillverka ett eget, så länge du har en bra hake för selen.
 
 
Det finns kattkoppel med löplina, precis som för hundar. Vi provade en sån men jag tyckte att det inte fungerade, då rullen utövar ett konstant tryck i selen (vilket vi inte tycker är bra). Med ett rep kan jag lättare ge en tydlig eftergift.
 
Vår filosofi är, att selen ska vara fri från tryck så vida jag inte vill att hon ska stanna eller svänga. Samma princip kan hittas i hästvärlden och kallas "eftergift". Beter sig hästen som du vill så ska ditt ledrep/tygel hänga löst/endast ha mjuk kontakt, och på så vis får du mer gehör med mindre rörelser, än om du utövar konstant tryck i selen hela tiden.
 
Det är i princip samma metod jag har tillämpat på Flisan. När hon går "i samklang med mig" hänger repet löst. Vill jag att hon ska göra någonting tar jag kontakt med henne i selen via repet och ger kommando (svänga, bromsa etc). Så fort hon gör som jag sagt så ger jag eftergift i repet. Det är som en "liten belöning" när trycket i selen lättar. 
 
Eftergivet ledrep, inget tryck i selen.
 
Så vidare till det här med selar.
 
OBS OBS OBS. KOPPLA ALDRIG ETT KOPPEL I ETT ENKELT HALSBAND SOM BARA GÅR RUNT HALSEN PÅ KATTEN. Det är bästa receptet på om du vill strypa din katt. Katter har mycket svagare nackmuskler än vad en hund har. Mycket lite tryck krävs för att knäcka din katts nacke! Och blir din katt busig under er promenad kan den i princip knäcka sin egen nacke med en sån anordning. En sele ska ALLTID gå runt magen i kombination runt nacken, ALDRIG bara i en rem runt halsen. ALDRIG. NÅGONSIN. Köp en ordentlig sele direkt!

Det finns miljoner selar på marknaden. I fotot ovan ser vi "standardmodellen", dvs en rem runt magen som ska sitta precis bakom frambenen och en rem runt nacken. Nackremmen ska ALLTID sitta löst, det är bara en extra säkerhet, det är den runt magen som ska sitta åt. Det var modellen vi började med, då den är liten och stör henne så lite som möjligt när vi skulle "vänja in oss".
 
Den typen av sele fungerar bra i början innan man börjat träna på specifika kommandon (stanna, sväng etc) men i senare skede kan den tunna remmen runt magen bli obekväm, främst om katten har en tendens att "dra iväg" på promenaderna. Vilket hon hade i början som de flesta katter. Denna seltyp är bra, men i mitt tycke lite "föråldrad".
 
Lösningen blev en "väst" som går mellan frambenen, där trycket sprids ut över en större yta över kattens framdel och på så vis är både effektivare OCH snällare i fråga om tryckpunkter, då trycket från repet sprids ut över en större yta av kattens kropp. OCH detta mer utspridda tryck kommer vara till stor hjälp när du vill kunna börja "detaljstyra" din katt på era promenader.
 
Flisan i sin "väst".
 
 
Den är både skonsammare och mer effektiv när du applicerar tryck. Våra promenader och kommandon tog ett stort kliv framåt när vi bytte modell på sele. Hon lyssnar tio gånger bättre på mina kommandon i repet sedan vi bytte selmodell.
 
Det finns massor av modeller på dessa västar, men välj helst en med trepunktsfäste framför kardborre. Kardborre är inte säkert och kan gå upp om din katt gör ett häftigt rygg i kopplet. Den hårda kardborren kan även skava mot huden om den hamnar fel. Så välj hellre en väst med rent trepunktsfäste utan kardborre. Det är säkrast och bekvämast i mitt tycke.
 
Den behöver träs på över huvudet och ena benet innan den kan knäppas fast. Flisan sitter lugnt i mitt knä och trär in huvudet själv genom nackhålet. Hon förstod snabbt vad det innebar.
 
Den här fina rosa västen är köpt på Wish för 25 spänn. Den var en chansning som visade sig vara avgörande. Nu vill vi inte ha något annat! Så det sitter inte i priset, utan vad ni tycker fungerar. Dyrt är inte alltid bäst!
 
 
Tro det eller ej, men den här selen sitter löst. Hon väger ca 5 kg men kan ändå har storlek "x-small" på sin väst ännu. Hon är liten över nacke och skuldror, och inte speciellt tjock, sin vikt till trots!
 
 
 
Taggar: berikning för katt, fördelar katt i koppel, fördelar med koppelpromenader, katt, katt träning, katter, kattfakta, katthållning, kattkoppel, kattpromenader, katträning, kattselar, kattskötsel, koppelträning, koppelträning för katt, miljöberikning för katt, träna katt för promenader, träna katt i koppel, träna katt i sele, vänja katt vid utomhus;

Hur vi började med koppelträning - Träna på att åka bil (obs, vi gör "fel")

Se gärna 
 
https://koppelkatten.blogg.se/2022/february/hur-vi-borjade-med-koppeltraning-grundlaggande-steg.html
och
https://koppelkatten.blogg.se/2022/february/hur-vi-borjade-med-koppeltraning-allmant-om-transporttraning.html
 
innan du börjar träna på detta. Viktigast är att din katt är trygg i sitt transportmedel först innan du börjar inkludera åka bil.
 
Mitt i tidiga processen med att gå ute för egna tassar i trädgården blev Flisan kastrerad, och hon fick inte gå ute under läkningsprocessen (två veckor sa vår veterinär). 
 
Innan dess hade vi bara åkt bil ett fåtal gånger, men tack vare att hon var van och trygg i sin ryggsäck hade det gått fint ändå. Det var först efter kastrationen vi fokuserade på bilen ett tag.
 
Nykastrerad och förvirrad...
 
För att upprätthålla vår "dagliga träningsrutin" började jag då att träna henne på att åka bil istället för att utforska trädgården tillfälligt. Vi hade innan det tränat på att sitta lugnt och fint i sin transportryggsäck (INLÄGG OM TRANSPORTTRÄNING). När din katt sitter lugnt och fint i sitt transportmedel kan ni introducera bilen.
 
Istället för att ta ut henne en stund i trädgården satte jag henne i ryggsäcken och tog med henne till bilen. Sedan körde jag, med henne på passagerarsätet med avslagen airbag (VIKTIGT OM DU HAR KATTVÄSKAN I FRAMSÄTET), första dagen ett varv runt kvarteret. Det var vinter, så jag hade sett till att bilen var varm innan. 
 
Sedan gick vi in och hon fick frukost och godis. 

Tack vare att Flisan är såpass nyfiken som hon är så tog hon det hela med ro.
 
Vi upprepade detta varje morgon under en tid, och körde allt eftersom lite längre svängar.
 
OBS OBS OBS.
Här kommer en "disclaimer" in. Jag märkte att hon gärna vill se när vi kör, då hon är så nyfiken av sig, så någonstans här började jag släppa henne lös i bilen, då hon kunde börja pipa efter en stund i väskan. OBS. Det var INTE det första vi gjorde utan det kom senare när jag märkte att hon var någorlunda lugn i väskan i bilen men ville se ut bättre. 
 
Vi började med att hon fick undersöka insidan på bilen när vi stod parkerade. 
 
OBS. Här stod vi parkerade och hon fick ligga i framfönstret för att titta på folk, det får hon INTE under färd.
 

Sedan började jag köra ett försiktigt varv runt kvarteret när det var lite trafik ute i rörelse för att se vad hon gjorde. Hon hade kopplet med, med ett kort snöre, så jag kunde styra ner henne från framfönstret och från pedalerna. REKOMMENDERAS INTE! DET ÄR OLAGLIGT MED STÖRANDE MOMENT I BILEN.
 
Jag hade även sällskap när vi provade ha henne lös i bilen i början, så jag kunde fokusera på körningen.
 
Dock märkte jag snabbt att hon inte stör min körning. Lite för snäll katt det här, så jag lockas frångå rekommendationerna.
 
Ganska snabbt hittade hon sitt favoritställe i bilen: Bakfönstret. Och där har hon åkt bil sedan dess (ibland på en filt i baksätet, men bakfönstret är "hennes" plats, mot nackstöden, så hon har stöd om jag bromsar eller svänger).
 
Flisan - min ständiga backseat driver. "HUR FAN KÖR DU KÄRRING?! MED LÖS KATT I BILEN? HERREGUD..."
 
 
OBS. JAG VAR INTE ENSAM I BILEN NÄR VI TESTADE HA HENNE LÖS I BILEN. VIKTIGT OM DU, MOT MIN REKOMMENDATION, PROVAR DETTA. 
 
Det är ytterst individuellt hur din katt tar det. Hon blev lugnare av detta och det var därför det blev som det blev. Hon var överlag lugn med hela grejen. 
 
Hon stör mig MINDRE om hon får vara lös, än om hon är instängd i en bur under färd. Det är störande moment i bilen som är olagligt. Vidare är transportlagarna runt djur i bil lite vaga, mer än att de inte får orsaka störande moment när du kör. 
 
Här är fullständiga regler för transport av smådjur i bil, HUR VI GÖR ÄR TVEKSAMT MEN INTE OLAGLIGT tack vare hennes kloka val att placera sig i bakrutan: LÄNK till transportstyrelsen.
 
Jag kör mer lugnt och noggrant med henne med i fordonet givetvis eftersom hon faktiskt åker lös. Hon gör så lite väsen av sig i bilen att jag nästan kan glömma bort att hon är med x) Som sagt. Hon är lite för klok för sitt och mattes bästa........ 
 
Det finns selar för att spänna fast i bälteslåset, om du vill. Men då måste katten kunna sitta still i ett säte (och lycka till om du har en katt som vill kunna se ut, de bältena är väldigt korta).
 
Det här är en bedömningsfråga. Nu får hon åka så här för att hon vant sig vid det (därför att jag frångick rekommendationerna kardinalt på grund av hennes goda val att placera sig i bakrutan och stanna där). En plan är, om hon ska med på längre turer, att sätta ett galler i bakrutan för en "bur" åt henne OM olyckan skulle vara framme.
 
Det finns vissa som argumenterar för att katten måste kunna ta sig loss vid en eventuell olycka, men risken finns även att de skadas vid en krock om de är lösa (de kan skadas oavsett om du har dem i en osäkrad transportbur eller ej, att krocka rejält gör ont oavsett). Jag säger: Vänj din katt vid en säkrad transportbur eller vid ett inburat kombiutrymme.

Använd inte oss som ideal här. Jag är bara ärlig med att ja, hon åker bil lös. För oss fungerar det väldigt bra. Hon gillar bilar. Hon hoppar in i bilen självmant. Vi använder bilen för att ta oss till nya promenadställen.
 Hennes position i bakrutan under färd. Liggande, mot nackstöden. Jag har INTE lärt henne detta. Det listade hon ut själv väldigt fort. Hade hon INTE automatiskt valt denna position hade hon åkt tillbaka in i väskan under färd direkt. Hon får åka utan väska enbart på grund av att hon lägger sig just DÄR.
Flisan på stranden. Detta var möjligt tack vare att hon gillar att åka bil. Första tiden i bilen hade vi ALLTID sällskap dock. Det var senare vi började göra "promenadresor" själva.
 
En framtida plan är att ordna så att hon får hela bagageutrymmet för sig själv, med ett galler och en utkiksplats i bakfönstret. Det är "lite bättre" i fråga om säkerhet.
Taggar: berikning för katt, fördelar katt i koppel, fördelar med koppelpromenader, kastrering av katt, katt, katt träning, katter, katthållning, kattpromenader, katträning, kattskötsel, koppelträning, koppelträning för katt, miljöberikning för katt, transportträna katt, transportträning, träna katt för promenader, träna katt i koppel, träna katt i sele, vänja katt vid transport, vänja katt vid utomhus;